Textil - tova med ull

Under den här workshopen fick vi prova på att arbeta med ull genom olika tekniker. Dels med det klassiska såpa och vatten, men även tovning med en nål. Vi fick direktiv till att skapa en saga av ull, det kunde vara en påhittad saga, eller en saga som redan finns. I den gruppen jag vara i var vi tre personer och vi valde att skapa sagan om Rapunzel.
Att tova med ull är väldigt roligt och det ger ett lugn på samma gång. Jag har tovat en del när jag gick i skolan samt att jag brukar göra det hemma, både med nål och med såpa och vatten.
Själv har jag aldrig varit med om att förskolor använder tovning som en aktivitet. Men jag tror att barn skulle uppskatta och tycka att det är väldigt roligt att tova.

 På bilden ovan kan ni se hur vi gjorde när vi gick till väga när vi skulle tova våran saga.

1. Första la vi ut ullen på en svart plastpåse i ett jämnt lager. Ullen skulle läggas i tre lager, först vågrätt och sedan lodrätt för att sedan lägga ullen vågrätt igen. När vi hade lagt ut ullen i den storleken som vi ville ha plattan i stängde vi ögonlocken och kände med händerna över ullen. Detta gjorde vi för att lättare kunna känna vart det saknades ull.

2. Därefter la vi bubbelplast under ullen och en handduk. Tidigare hade vi förberett ljummet vatten och såpa som vi skulle skvätta på ullen. Det krävs väldigt mycket vatten för att ullen skall bli blöt eftersom den är så fet. Handduken hade vi eftersom det blir väldigt blött och då suger handduken upp det mesta av vattnet.

3. På bild tre kan ni se hur vi hade vikt över den svarta plastpåsen över ullen och sedan gick vi i takt till musik på den. Detta tror jag att barnen i förskolan skulle tycka vara väldigt roligt. Då kan barnen dansa, skutta och hoppa runt på den. När man trampar på ullen fästs de små hakarna som ullen har ihop med varandra. Det är det som gör att ullen sedan blir som en tavla.

4. Bild fyra visa att vi rullade ihop ullen med påsen, bubbelplasten och handduken i ett. Bubbelplasten hjälper till så att hakarna fästs ihop med varandra. Sedan rullade vi hela knytet fram och tillbaka så att det bildas friktion och via friktion bildas värme som gör att ullen fästs ihop till ett helt stycke. Detta fick vi upprepa ett antal gånger för att ullen skulle bli tillräckligt kompakt. Vi fick även tillsätta mer vatten och såpa då ullen torkade på vissa ställen.

Just den här processen tror jag att barnen skulle uppskatta till en viss del. Eftersom det tar väldigt lång tid till att få ihop stycket, tror jag att barnen kan tröttna. Det som är bra med detta är att, barnen kan återkomma och fortsätta efter en stund igen. På så vis tröttnar kanske inte barnen lika fort.

 På de två övre bilderna ser ni när vi tovade fast våran bakgrund till sagan Rapunzel. Då använde vi oss av nåltovning. Det var väldigt roligt eftersom vi kunde göra många fina detaljer som ansikten, händer små blommor och så vidare. Trots att det var väldigt roligt att tova med en nål, är det inte så passande att använda det med barn. Nålen är väldigt vass och lång, det finns små små taggar längs med nålens topp. Dessa taggar gör att krokarna i ullen hakar ihop med varandra så att de sitter fast. Det går givetvis att nåltova med barnen, men då anser jag att en förskollärare skall vara med för att kunna kontrollera nålen så att barnet inte sticker sig. Annars tror jag att tovning med såpa och vatten är roligare för barn då det är olika material som möter varandra.

Björkdahl Ordell, Eldholm, Hagstrand-Velicu (2010, s.23) beskriver att under hela processen är det viktigt att ha ett samtal med barnen så att det inte tröttnar. Det är även själva processen som ger något till barnen än själva resultatet, vilket vi aldrig får glömma. Genom tovningen med ullen kan man få in språket, då barnen samtalar kontinuerligt med varandra och förskolläraren. Barnen tränar även på olika matematiska begrepp som; lägesbestämning, former, antal, skalor och så vidare. Vi fick till och med in lite fysik när vi rullade hela stycket och friktion bildades. Det är något som barnen kan reflektera över och ett samtal kring det kan uppstå. 
När jag kommer ut som färdig förskollärare kommer jag verkligen se till så att barnen får använda ull som ett material, lika naturligt som de använder sig av papper när de målar. 







Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande . 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]