Bokstäver i lera

En annan del av mitt didaktiska material var att barnen skulle få skapa bokstäver i lera. Leran hade jag fått med från Högskolan i Borås och det var en alldeles underbar lera att arbeta med. Till en början är leran väldigt hård, men desto mer man arbetar med den desto mjukare blir den. Det går inte att bränna leran i ugnen för då blir det till ett pulver och det som är det bästa med den är att den torkar aldrig...eller nästan aldrig. Det tar väldigt lång tid för den att torka, flera, flera veckor kan det ta.

Eftersom det var mitt material var det jag som höll i själva samlingen. Det var tolv barn som var närvarande för de resterande fyra hade gått till skogen. Jag inledde hela samlingen med att jag bad barnen återberätta vad vi hade gjort i skogen och vad vi gjorde där kan ni läsa i inlägget som heter "VFU - vecka 1". Barnen berättade vad vi hade gjort och jag förklarade att vi skulle fortsätta på samma tema som i skogen, att barnen skulle få skapa bokstäver fast nu utav lera. Jag berättade att barnen skulle få skapa hur många bokstäver de ville och att de gärna fick skapa samma bokstav flera gånger. Tanken var att vi skulle skapa ord av bokstäverna sedan och att vissa ord kunde innehålla samma bokstav flera gånger.
Barnen frågade om de fick bestämma färgen själva och hur mycket lera man fick. Självklart fick barnen välja färg och de fick gärna byta färg om de ville.
Jag placerade barnen vid två bord med sex barn vid varje bord och delade ut en klump lera till varje barn. Samtidigt som vi skapade lyssnade vi på "Majas alfabet" vilket var väldigt passande, då Maja sjunger om hela alfabetet.
Det var en väldigt trevlig och god stund, alla barn gjorde fina bokstäver och de tyckte att det var väldigt roligt. Barnen tyckte att det var så roligt att vi glömde bort att skapa ord tillsammans. En del barn hade börjat skapa egna ord redan från början och jag kände att det vore dumt att avbryta barnen när de var så inne i att skapa bokstäver. Vi satt i hela 40 minuter och skapade, det som jag tyckte var så härligt var att vi samtalade om bokstäver och ord hela tiden.

Här är resultatet av barnens bokstäver i leran. Det var väldigt många och fina bokstäver och barnens personlighet fanns på något vis i deras bokstäver.
Jag fick några tankar när vi skapade och den ena var att tidigare i min utbildning skulle jag aldrig kunna låta barnen hoppa över ett moment som jag har planerat. Utan jag ville att allt skulle gå precis enligt min tanke. Jag är väldigt glad att jag har lyckats släppa på den hämningen och låta barnen vara med och styra och ha en åsikt om själva aktiviteten. Körling (2012, s.238) beskriver just detta, att barnen ska ha rätt att bidra till undervisningen, nu var ju detta mer en aktivitet men jag anser att det går hand i hand ändå. Vidare beskriver Körling (2012, s.238) att det är barnen som ska utveckla sitt lärande i förskoleklassen och då är det viktigt att redan från början ta till vara på barnens önskningar och behov. 
Nästa tanke var: "Hur kan lite lera räknas som ett didaktiskt material?" Lena Lyckeståhl[1] beskriver att ett material blir didaktiskt när det har ett syfte och ett mål. Det hade mitt material ju! Mitt syfte var att barnen skulle få kunskapen om att skapa bokstäver på ett annat sätt än med papper och penna. Målet var att jag ville att barnen skulle få ihop några bokstäver. Vilket alla barn lyckades med. 

Som jag tidigare nämnde var detta en väldigt lyckad aktivitet. Barnen ville göra med leran flera gånger vilket vi kommer att göra. Jag märkte att de barn som hade lite svårt för bokstäver annars, tyckte att detta var väldigt roligt och de förstod bokstävernas olika former. Gunilla Fihn[2] tar upp just detta i sin föreläsning om medierat lärande, att vissa barn behöver ha något konkret eller estetiskt för att kunna förstå vissa lärprocesser. Just här var det leran som var det materialet. 
För de fyra barnen som inte var med under den här gången hittade vi ett annat tillfälle så de också fick pröva på att skapa bokstäver. Aktiviteten var lika lyckad då! 






Referenser:
[2] Gunilla Fihn. Föreläsning - Medierat lärande - estetik och pedagogiskt mångfalt, Högskolan i Borås, den 4 februari 2015.


Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij. Stockholm: Liber     


[1] Lena Lyckeståhl. Föreläsning - Didaktiska aspekter på olika material, Högskolan i Borås, den 28 januari 2015.

Tygpåsar

För att ha något att förvara mina memory i sydde jag egna tygpåsar, jag sydde en påse till varje memory. Nedan är två bildcollage med tre och fyra bilder på varje collage. Det är bilder som beskriver steg för steg hur jag sydde mina tygpåsar, jag kommer ge en förklaring till varje bild. Jag fick hjälp av min snälla mamma när jag sydde tygpåsarna. Hon gav mig vägledning och tips när jag bad om det.

Bild 1: Här ser vi de tyger som jag valde ut till mina tygpåsar. Jag hade en tanke om tygvalet och det var att tygerna skulle vara könsneutrala, inte för "killigt" och inte för "tjejigt" utan det skulle passa både pojkar och flickor. Eftersom memoryt fokuserar på bokstäver, ord samt språkljud tänkte jag att ugglorna passade in bra då ugglor älskar att bilda ord och läsa.
Bild 2: Jag klippte ut påsarna i den rätta storleken som jag hade mätt ut med hjälp av en måttstock. Påsarnas storlek blev 20 x 30 cm.
Bild 3: Därefter var det dags att sy ihop påsarna. Då vecka jag bara upp tyget så att det kom kant i kant och sedan sydde jag ihop längderna. Sedan vek jag ner en kanal där jag skulle trä snöret som drar ihop påsen genom.

Bild 1: Där snöret skulle gå in och ut när man drar ihop påsen ville jag ha små öljetter så att tyget inte trådar sig och för att det blir en trevlig detalj. Jag fick mäta ut mitten på kanalen och sedan klippa små hål där jag trädde på öljetten.

Bild 2: När jag hade placerat min öljett var jag tvungen att göra så att den satt fast ordentligt, det gjorde jag med den blåa järnpinnen och en hammare. Genom att sätta järnpinne mot öljetten och slå med hammaren viks kanterna ned på öljetten och den sitter fast. 

Bild 3: Här visar bilden hur påsarna ser ut efter att jag har slagit i öljetterna, men inte sytt igen kanalen eller satt i snöret. 

Bild 4: Tada! Nu är två fina tygpåsar till mina memory skapade. 

Det var väldigt roligt att sy dessa påsar och faktiskt inte så svårt. Det tog heller inte så lång tid att skapa dem och jag tror att man skulle kunna skapa påsarna tillsammans med barnen. De barn som jag har träffat under min VFU som går i förskoleklass, har ett stort intresse av att sy. Tar man det bara lugnt och visar barnen steg för steg, skulle det vara jättekul att skapa tygpåsar med barnen. 

Under workshopen Textil[1] som vi hade i skolan samtalade vi om att arbeta med tyg tillsammans med barn är väldigt avkopplande och lugnande. Samtidigt som man skapar något träder ju både språkutveckling och matematiken in. Genom att man samtalar med barnen hur de ska gå till väga, utvecklar barnen sitt språk och de får nya ord att lägga till i ordförrådet. Matematiken kommer in i bilden genom att barnen måste mäta så att det blir rätt storlek på påsen. De måste tänka ut hur stor/liten påsen kan vara för att det som ska rymmas i påsen ska få plats. 

Mina påsar var uppskattade av både barnen och personalen, jag själv var också väldigt nöjd med dem. Till en annan gång ska jag pröva att sy tillsammans med barnen oavsett om det är tygpåsar eller om det är något annat. 

Referenser:

[1] Cathrine Berg. Workshop - Textil 1, Högskolan i Borås, den 27 februari 2015. 

VFU - vecka 1

Nu har det gått en vecka av min VFU i en förskoleklass, vilket innebär att jag har två kvar. Det har varit en spännande, rolig och full av nya intryck. Jag känner mig lite som en puttrande tomatsoppa som snart väller över med ny information, på ett väldigt positivt sätt såklart. Eftersom förskoleklass är helt nytt för mig tror jag att det är varför jag känner så.
Under veckan som har gått har jag introducerat mitt ena memory för barnen, det var det memoryt där man skulle para ihop versaler med gemener, alltså stora bokstäver med små bokstäver. Jag gjorde memoryt under en lektion som kallas för språklek, vilket fungerar nästan som en svensklektion. Då är barnen i två grupper, vilket jag tyckte kändes precis lagom att börja med. Den ena gruppen hade lite svårare att veta hur de små bokstäverna ser ut än den andra gruppen hade. Jag tror att det var så för att den ena gruppen inte kan hela alfabetet ännu medan den andra kan det. Jag delade upp memoryt så ena gruppen hade 15 bokstäver och andra gruppen hade 14 bokstäver. För ena gruppen var det perfekt att göra så, men den andra gruppen hade jag kunnat använda hela alfabetet. Barnen tyckte att det var väldigt roligt att spela memory eftersom bokstäver, ord och språkljud är deras tema just nu.
Så till nästa gång kommer den ena gruppen att få spela med hela alfabetet. Veckan som kommer ska barnen få spela mitt ord och bild- memory.

En dag gick vi till skogen. På vägen dit skulle barnen leta efter vårtecken och då hittade vi vitsippor som bilden ovan visar. Vi hittade även knoppar på träden, vissa träd och buskar hade börjat slå ut sina löv och ett barn hittade studsmattor som vårtecken.
När vi var framme i skogen gav vi barnen ett uppdrag. Det gick ut på att barnen skulle vara i grupper om fyra med fyra barn i varje grupp. Jag höll i en påse med alfabetet i och barnen skulle komma fram och dra en bokstav i taget för att sedan bilda bokstaven med hjälp av naturmaterial. Därefter skulle barnen hjälpas åt att sätta ihop hela alfabetet från början till slut.
Detta var en del av mitt didaktiska material, genom att barnen fick skapa bokstäver och få kännedom om hur man kan bilda bokstäver av annat material än penna och papper. Här fick vi in det estetiska i en lärprocess.
Barnen var jätteduktiga och de skapade fina och tydliga bokstäver.

De kursmål som jag har berört under den här veckan är:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Fältdagar & Didaktiskt material

Under den här terminen ska jag vara ute på VFU, vilket innebär att jag ska bege mig ut i verksamhetens värld för att få ytterligare kunskap till min yrkesroll. Tidigare har jag varit i förskola, men nu ville jag pröva på att vara i en förskoleklass. Jag har aldrig varit i en förskoleklass tidigare så det var väldigt nytt och spännande. Men innan min VFU börjar ska jag vara ute på tre fältdagar. Detta innebär att jag ska lära känna barnen, personalen samt att de ska få lära känna mig. Tanken är också att spana efter olika intressen hos barnen eller se om de arbetar med något tema, för att sedan kunna utveckla mitt didaktiska material.
Jag tänkte beskriva lite kort vad ett didaktiskt material är. Precis i början av den här terminen hade vi en föreläsning om didaktiskt material med Lena Lyckeståhl[1]. Hon beskrev att didaktik innebär undervisningens och inlärningens teori och praktik, men även undervisningens innehåll och form. Alltså hur vi formar det som barnen ska lära in och det innehåll som vi ger barnen. Sedan arbetar man mycket utifrån de didaktiska frågeställningar som; vad? hur? varför? och så vidare.

Jag hade tidigare ringt till min handledare för att fråga om de höll på med något tema eller om det fanns något speciellt intresse hos barnen. Hon berättade att de höll på med bokstäver och ord just nu, men inte något speciellt tema. Precis när hon sa "bokstäver och ord" fick jag upp memory i mina tankar. Jag ville skapa ett memory som ett läromedel samtidigt som barnen kan använda det under sin fria lek. När jag väl kom till min första fältdag såg jag att barnen gillade att spela spel, de flesta barnen var intresserade av bokstäver och ville lära sig mer. Det var då jag verkligen bestämde mig för att skapa två olika memory. Det första är ett bild- och ord memory, det andra är bokstavsmemory.

Ovan kan ni se hur jag har börjat utforma mitt didaktiska material. På den första bilden är det en bild och sedan skall barnet hitta ordet till bilden. Jag har valt att skriva ordet med både versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), detta för att barnen skall bli bekanta med både versaler och gemener. Oftast tror man att barnen har lättare att lära sig versaler först, men det finns ingen forskning på att barnen inte kan lära sig läsa med gemener också[2]. Bilderna till memoryt har jag fått från Bornholmsmodellen från det kopieringsmaterial som de erbjuder, så har jag färglagt bilderna för att de skall se lite trevligare ut (Lundberg, 2009). 

På den andra bilden ser ni det andra memoryt, där har jag valt att barnen skall para ihop versaler med gemener. Lilla a med stora A. På så vis blir barnen bekanta med båda och de lär sig hur bokstäverna ser ut. Vilket jag tror leder till att barnen kan lära sig hur ordet skrivs med gemener lättare. 

Sedan är tanken att barnen skall få skapa bokstäver eller ord med leran. Som jag nämnt i tidigare inlägg fick jag inspiration till detta när vi hade en workshop i bild, då vi arbetade med lera[3]. Jag nämnde även att leran kan fungera som en taktil beröring, där manen får uppleva ett lugn när de arbetar med leran eller att de kan komma ner i varv. 

Under mina fältdagar fick jag reda på att de arbetade mycket kring Bornholmsmetoden, det är en modell utformat av Ingvar Lundberg (2009). Modellen fokuserar på den språkliga medvetenheten och att barn som möter språklekar lite varje klarar läs- och skrivinlärningen bättre när de sedan kommer upp till skolan (Lundberg 2009, s.6). 

Tanken är ju att det skall vara roligt att knäcka läs- och skriv koden och jag anser att de kan vara roligare och lättare genom ett memory. När barnen skall hitta rätt ord till rätt bild får de alltså ljuda fram ordet för att se om det stämmer överens med bilden. Då tränar barnet sin fonologiska medvetenhet, som innebär att man blir medveten om språkets ljudmässiga uppbyggnad (Lundberg 2009, s.9). 

Det är inte endast förskoleklass som är nytt för mig, utan även en helt ny läroplan att utgå ifrån. Den här läroplanen heter LGR11 och står för Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. När jag har bläddrat i den nya läroplanen såg jag ett mål som varje lärare skall gå efter, detta målet var:

• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan (LGR11, s.14),

När jag läste detta kunde jag relatera det till mitt memory, där det handlar om att barnen ska ge sig tillit till att de klarar av att para ihop en bild med ett ord, men även att de kan se hur bokstäverna ser ut i de olika formerna som små och stora. Sedan tror jag att barnens vilja till att lära kommer när jag som pedagog gör det hela till en rolig grej, stället för att visa orden rätt upp och ner och säga hur de låter. När det ligger i barnens intresse vill de lära sig mer och i detta fallet hade barnen som intresse att spela spel.

De kursmål som jag berör under min tid på fältdagarna, VFU:n samt när jag utvecklar mitt didaktiska material är: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är
• utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

Referenser:
[1] Lena Lyckeståhl. Föreläsning - Didaktiska aspekter på olika material, Högskolan i Borås, den 28 januari 2015.


[2] Ann-Katrin Svensson. Föreläsning - Metoder & teorier för språkutvecklande arbetssätt, Högskolan i Borås, den 20 januari 20150. 


[3] Mats Andersson. Workshop - Bild 2, Högskolan i Borås, den 19 februari 2015.

• Lundberg, Ingvar. (2009). Bornholmsmodellen vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. Enskede: TPB

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575