Utvärdering av mitt didaktiska material

Efter VFU- perioden var slut skulle jag ut på två fältdagar, där jag skulle utvärdera mitt didaktiska material. Först tänker jag beskriva lite hur jag har använt mitt material tillsamman med barnen.

Nästan varje eftermiddag har förskoleklassen något som kallas för språklek. Det är under språkleken som bornholmsmodellen (Lundberg 2009) är i fokus och de gör olika språklekar för att utveckla barnens språkliga medvetenhet. Gruppen är indelade i två mindre grupper, den ena gruppen är det barn som har kommit lite längre i läs- och skriv utvecklingen och i den andra gruppen är det barn som inte har kommit så långt, men är på god väg. Jag ville att det skulle bli naturligt för barnen och valde att introducera memoryt under språkleken. Jag började i en av grupperna med alfabetsmemoryt. I den ena gruppen var detta en väldigt lätt uppgift och det tog inte lång tid innan barnen hade spelat färdigt. Medan i den andra gruppen tog det lite längre tid att få ihop paren och veta vilken bokstav som var vilken, det var intressant att se hur olika barnen var. I den gruppen som det tog lite längre tid för, märkte jag att barnen lärde sig mycket och de ville spela spelet under andra språklekar. Nästa gång det var språklek gick jag in i den andra gruppen för att spela ord- och bild memoryt. Här märkte jag att det var lite svårare än alfabetsmemoryt, men det gick väldigt bra. Barnen ljudade samman bokstäverna till ord. Ibland gissade barnen vilket ord det kunde vara, men vid andra tillfällen ljuda barnen bokstäverna flera gånger tills de fick kläm på vilket ord det kunde vara. Vissa ord hade fler ljud i medan andra ord hade färre ljud i. Jag anpassade därför spelkorten efter barnen. Vid vissa tillfällen hade jag alla spelkort, men ibland fick jag plocka ut de kort med en, två eller tre ljud i.

Barnen uppskattade memoryt väldigt mycket och de gillade att det var lite kluriga ord, men vissa ord var lite lättare. 

Ovan ser ni när vi spelade memoryt. Barnen fick upp en bild av en kanin, men ordet blev säng. 

Vid andra tillfällen kunde det bli att barnen fick upp två ord. Först blev barnen lite förvånade, ett barn sa till och med att det blev fel för att det kom upp två ord och inte en bild och ett ord. Då fick jag förklara för barnen att det kunde bli så eftersom vi hade ett memory med både ord och bilder. Då sa barnet att det kan bli två bilder med, vilket gjorde att jag fick en bekräftelse att hon förstod vad jag hade förklarat. Här blev orden bok och gris.

Och här ser vi att ett barn fick ett par! Ordet bok och bilden av en bok. 

Såhär gick det alltså till när jag använde mitt material med barnen, vi satt under språklekarna och spelade. Jag var lite rädd att barnen skulle tröttna på att spela, men det gjorde de faktiskt inte. De var närvarande och gillade att sätta ihop bokstäverna till ord. Ett barn sa till mig att det är så spännande att se vilket ord det står och om det passar till bilden. Det var jätteskönt att höra, då det betyder att barnen lärs sig något av mitt material vilket var målet med materialet. 

Under min sista dag på fältdagen tog jag med tre pojkar till ett rum för att spela alfabetsmemoryt en sista gång. Dessa tre pojkar var i den gruppen som inte hade fått kläm på hela alfabetet än och som inte riktigt kunde höra alla språkljuden i orden. Jag ville se om dessa pojkar hade utvecklats något och se om de kunde se vilken gemen som hörde till en versal. 

Det gick väldigt bra. Pojkarna hade utvecklat sin språkliga medvetenhet stort, det märkte jag genom att barnen inte behövde ha en bokstavsrad där versalerna stod bredvid gemenerna, utan de kunde skilja på bokstäverna genom att tänka och se själva. 

Ena pojken kom med idén att för varje bokstav vi fick upp skulle vi försöka komma på ett ord. Alla tyckte att det var en jättebra idé och det fungerade bra. Det var inte alltid barnen kom på ett ord, men på nästan alla bokstäverna kunde vi hjälpas åt att komma på ett ord. Vid vissa bokstäver kom barnen på flera ord. Där var ytligare ett tecken på att barnen hade kommit vidare i sin språkliga medvetenhet. När jag sedan samtalade med min handledare berättade hon för mig att hon hade märkt att alla barn hade utvecklats i språket med hjälp av mitt material. Det var väldigt roligt att höra och framförallt var det roligt att jag själv kunde se det.

Ett mål i läroplanen som jag anser passar till just detta memoryt är: barnen kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt (LGR 11 s.13). Barnen kommer med hjälp av bokstävernas betydelse att utveckla ett rikt och nyanserat talspråk. 

Det har varit kul att få arbeta med mitt material tillsammans med barnen och att det har hjälpt barnen mycket. Jag är glad att jag gjorde två memory och använde lera för att barnen skulle få ett lustfyllt lärosätt. 





Referenser:

Lundberg, Ingvar. (2009). Bornholmsmodellen vägen till läsning: språklekar i förskoleklass. Enskede: TPB

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=25775

Fältdagar & Didaktiskt material

Under den här terminen ska jag vara ute på VFU, vilket innebär att jag ska bege mig ut i verksamhetens värld för att få ytterligare kunskap till min yrkesroll. Tidigare har jag varit i förskola, men nu ville jag pröva på att vara i en förskoleklass. Jag har aldrig varit i en förskoleklass tidigare så det var väldigt nytt och spännande. Men innan min VFU börjar ska jag vara ute på tre fältdagar. Detta innebär att jag ska lära känna barnen, personalen samt att de ska få lära känna mig. Tanken är också att spana efter olika intressen hos barnen eller se om de arbetar med något tema, för att sedan kunna utveckla mitt didaktiska material.
Jag tänkte beskriva lite kort vad ett didaktiskt material är. Precis i början av den här terminen hade vi en föreläsning om didaktiskt material med Lena Lyckeståhl[1]. Hon beskrev att didaktik innebär undervisningens och inlärningens teori och praktik, men även undervisningens innehåll och form. Alltså hur vi formar det som barnen ska lära in och det innehåll som vi ger barnen. Sedan arbetar man mycket utifrån de didaktiska frågeställningar som; vad? hur? varför? och så vidare.

Jag hade tidigare ringt till min handledare för att fråga om de höll på med något tema eller om det fanns något speciellt intresse hos barnen. Hon berättade att de höll på med bokstäver och ord just nu, men inte något speciellt tema. Precis när hon sa "bokstäver och ord" fick jag upp memory i mina tankar. Jag ville skapa ett memory som ett läromedel samtidigt som barnen kan använda det under sin fria lek. När jag väl kom till min första fältdag såg jag att barnen gillade att spela spel, de flesta barnen var intresserade av bokstäver och ville lära sig mer. Det var då jag verkligen bestämde mig för att skapa två olika memory. Det första är ett bild- och ord memory, det andra är bokstavsmemory.

Ovan kan ni se hur jag har börjat utforma mitt didaktiska material. På den första bilden är det en bild och sedan skall barnet hitta ordet till bilden. Jag har valt att skriva ordet med både versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), detta för att barnen skall bli bekanta med både versaler och gemener. Oftast tror man att barnen har lättare att lära sig versaler först, men det finns ingen forskning på att barnen inte kan lära sig läsa med gemener också[2]. Bilderna till memoryt har jag fått från Bornholmsmodellen från det kopieringsmaterial som de erbjuder, så har jag färglagt bilderna för att de skall se lite trevligare ut (Lundberg, 2009). 

På den andra bilden ser ni det andra memoryt, där har jag valt att barnen skall para ihop versaler med gemener. Lilla a med stora A. På så vis blir barnen bekanta med båda och de lär sig hur bokstäverna ser ut. Vilket jag tror leder till att barnen kan lära sig hur ordet skrivs med gemener lättare. 

Sedan är tanken att barnen skall få skapa bokstäver eller ord med leran. Som jag nämnt i tidigare inlägg fick jag inspiration till detta när vi hade en workshop i bild, då vi arbetade med lera[3]. Jag nämnde även att leran kan fungera som en taktil beröring, där manen får uppleva ett lugn när de arbetar med leran eller att de kan komma ner i varv. 

Under mina fältdagar fick jag reda på att de arbetade mycket kring Bornholmsmetoden, det är en modell utformat av Ingvar Lundberg (2009). Modellen fokuserar på den språkliga medvetenheten och att barn som möter språklekar lite varje klarar läs- och skrivinlärningen bättre när de sedan kommer upp till skolan (Lundberg 2009, s.6). 

Tanken är ju att det skall vara roligt att knäcka läs- och skriv koden och jag anser att de kan vara roligare och lättare genom ett memory. När barnen skall hitta rätt ord till rätt bild får de alltså ljuda fram ordet för att se om det stämmer överens med bilden. Då tränar barnet sin fonologiska medvetenhet, som innebär att man blir medveten om språkets ljudmässiga uppbyggnad (Lundberg 2009, s.9). 

Det är inte endast förskoleklass som är nytt för mig, utan även en helt ny läroplan att utgå ifrån. Den här läroplanen heter LGR11 och står för Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. När jag har bläddrat i den nya läroplanen såg jag ett mål som varje lärare skall gå efter, detta målet var:

• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan (LGR11, s.14),

När jag läste detta kunde jag relatera det till mitt memory, där det handlar om att barnen ska ge sig tillit till att de klarar av att para ihop en bild med ett ord, men även att de kan se hur bokstäverna ser ut i de olika formerna som små och stora. Sedan tror jag att barnens vilja till att lära kommer när jag som pedagog gör det hela till en rolig grej, stället för att visa orden rätt upp och ner och säga hur de låter. När det ligger i barnens intresse vill de lära sig mer och i detta fallet hade barnen som intresse att spela spel.

De kursmål som jag berör under min tid på fältdagarna, VFU:n samt när jag utvecklar mitt didaktiska material är: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är
• utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

Referenser:
[1] Lena Lyckeståhl. Föreläsning - Didaktiska aspekter på olika material, Högskolan i Borås, den 28 januari 2015.


[2] Ann-Katrin Svensson. Föreläsning - Metoder & teorier för språkutvecklande arbetssätt, Högskolan i Borås, den 20 januari 20150. 


[3] Mats Andersson. Workshop - Bild 2, Högskolan i Borås, den 19 februari 2015.

• Lundberg, Ingvar. (2009). Bornholmsmodellen vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. Enskede: TPB

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575