Tankar om förskoleklass

Jag tänkte beskriva lite hur jag tycker att det har varit att ha min VFU i en förskoleklass.
Det har varit en helt underbar VFU med många roliga moment och aktiviteter. Barnen, personalen och min handledare har varit omtänksamma visat att jag tillhör dem. Personalen frågade ofta efter mina tankar och åsikter, om jag hade någon rolig aktivitet och om det gick bra att använda den. Min handledare inkluderade mig i sin planering. Det var ofta vi satt och planerade och jag fick vara med och forma dagarnas uppläg. Jag kan verkligen säga att jag har känt mig som en förskoleklasslärare under min VFU.
Barnen ville ofta att jag skulle läsa för dem eller så ville de läsa för mig. När de räkte upp handen så kunde de ropa mitt namn och då kom jag för att hjälpa barnen. Det kändes väldigt bra att barnen ville ha min hjälp och att de gillade att ha mig där. Vissa barn tog det längre tid att få kontakt med, medan andra barn kom kontakten med en gång. Detta är inte alls ovanligt eftersom vi alla är olika, det enda vi kan göra är att acceptera att det får ta den tid det tar.

Jag kan även påstå att jag är nöjd med mig själv. Jag tycker att jag har visat ansvar och att jag var intresserad att lära mig. Trots att vi inte har talat så mycket om just förskoleklassens verksamhet, kändes det bra. Jag fick väldigt mycket kunskap under mina veckor, men jag gärna varit där en vecka till. Det jag tänker på i efterhand är att jag skulle kunna ha tagit för mig lite mer, jag hade ingen morgonsamling med barnen vilket jag önskar att jag hade haft. Just när jag var där så vågade jag inte riktgit, jag kan inte sätta finger på vaför, men jag kände bara att jag inte vågade. När jag tänker på det nu ångarar jag att jag inte prövade det. Jag hade många andra aktiviteter med barnen som gick bra, så varför skulle inte en morgonsamling göra det? 

När det gäller mitt didaktiska material är jag helnöjd med hur det gick att genomföra det samt mitt framtagande av materialet. Det jag kunde ha tänkt på är att jag kunde ha haft framme mina memoryn under den fria leken. På så vis kunde jag se om barnen ville använde det själva och inte endast under språklekarna som jag tidigare har beskrivit. Jag ville att barnen skulle använda memoryn som läromedelssyfte på ett lustfyllt sätt, men givetsvis ville jag att barnen skulle använda memoryn när de ville, men eftersom jag aldrig la fram dem visste barnen inte att de fick spela när de ville. Till nästa gång kommer jag ha ha spelen framme för att visa att de är till för att användas.

Under dessa veckor har jag tillämpat dessa kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande 
• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma
• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Med den här lilla utvärderning kan jag verkligen se mig själv arbeta i förskoleklass då jag trivdes väldigt bra med det. Tack till min underbar VFU- plats, jag har fått mycket kunskap om hur förskoleklassverksamheten fungerar.  

VFU - vecka 1

Nu har det gått en vecka av min VFU i en förskoleklass, vilket innebär att jag har två kvar. Det har varit en spännande, rolig och full av nya intryck. Jag känner mig lite som en puttrande tomatsoppa som snart väller över med ny information, på ett väldigt positivt sätt såklart. Eftersom förskoleklass är helt nytt för mig tror jag att det är varför jag känner så.
Under veckan som har gått har jag introducerat mitt ena memory för barnen, det var det memoryt där man skulle para ihop versaler med gemener, alltså stora bokstäver med små bokstäver. Jag gjorde memoryt under en lektion som kallas för språklek, vilket fungerar nästan som en svensklektion. Då är barnen i två grupper, vilket jag tyckte kändes precis lagom att börja med. Den ena gruppen hade lite svårare att veta hur de små bokstäverna ser ut än den andra gruppen hade. Jag tror att det var så för att den ena gruppen inte kan hela alfabetet ännu medan den andra kan det. Jag delade upp memoryt så ena gruppen hade 15 bokstäver och andra gruppen hade 14 bokstäver. För ena gruppen var det perfekt att göra så, men den andra gruppen hade jag kunnat använda hela alfabetet. Barnen tyckte att det var väldigt roligt att spela memory eftersom bokstäver, ord och språkljud är deras tema just nu.
Så till nästa gång kommer den ena gruppen att få spela med hela alfabetet. Veckan som kommer ska barnen få spela mitt ord och bild- memory.

En dag gick vi till skogen. På vägen dit skulle barnen leta efter vårtecken och då hittade vi vitsippor som bilden ovan visar. Vi hittade även knoppar på träden, vissa träd och buskar hade börjat slå ut sina löv och ett barn hittade studsmattor som vårtecken.
När vi var framme i skogen gav vi barnen ett uppdrag. Det gick ut på att barnen skulle vara i grupper om fyra med fyra barn i varje grupp. Jag höll i en påse med alfabetet i och barnen skulle komma fram och dra en bokstav i taget för att sedan bilda bokstaven med hjälp av naturmaterial. Därefter skulle barnen hjälpas åt att sätta ihop hela alfabetet från början till slut.
Detta var en del av mitt didaktiska material, genom att barnen fick skapa bokstäver och få kännedom om hur man kan bilda bokstäver av annat material än penna och papper. Här fick vi in det estetiska i en lärprocess.
Barnen var jätteduktiga och de skapade fina och tydliga bokstäver.

De kursmål som jag har berört under den här veckan är:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Fältdagar & Didaktiskt material

Under den här terminen ska jag vara ute på VFU, vilket innebär att jag ska bege mig ut i verksamhetens värld för att få ytterligare kunskap till min yrkesroll. Tidigare har jag varit i förskola, men nu ville jag pröva på att vara i en förskoleklass. Jag har aldrig varit i en förskoleklass tidigare så det var väldigt nytt och spännande. Men innan min VFU börjar ska jag vara ute på tre fältdagar. Detta innebär att jag ska lära känna barnen, personalen samt att de ska få lära känna mig. Tanken är också att spana efter olika intressen hos barnen eller se om de arbetar med något tema, för att sedan kunna utveckla mitt didaktiska material.
Jag tänkte beskriva lite kort vad ett didaktiskt material är. Precis i början av den här terminen hade vi en föreläsning om didaktiskt material med Lena Lyckeståhl[1]. Hon beskrev att didaktik innebär undervisningens och inlärningens teori och praktik, men även undervisningens innehåll och form. Alltså hur vi formar det som barnen ska lära in och det innehåll som vi ger barnen. Sedan arbetar man mycket utifrån de didaktiska frågeställningar som; vad? hur? varför? och så vidare.

Jag hade tidigare ringt till min handledare för att fråga om de höll på med något tema eller om det fanns något speciellt intresse hos barnen. Hon berättade att de höll på med bokstäver och ord just nu, men inte något speciellt tema. Precis när hon sa "bokstäver och ord" fick jag upp memory i mina tankar. Jag ville skapa ett memory som ett läromedel samtidigt som barnen kan använda det under sin fria lek. När jag väl kom till min första fältdag såg jag att barnen gillade att spela spel, de flesta barnen var intresserade av bokstäver och ville lära sig mer. Det var då jag verkligen bestämde mig för att skapa två olika memory. Det första är ett bild- och ord memory, det andra är bokstavsmemory.

Ovan kan ni se hur jag har börjat utforma mitt didaktiska material. På den första bilden är det en bild och sedan skall barnet hitta ordet till bilden. Jag har valt att skriva ordet med både versaler (stora bokstäver) och gemener (små bokstäver), detta för att barnen skall bli bekanta med både versaler och gemener. Oftast tror man att barnen har lättare att lära sig versaler först, men det finns ingen forskning på att barnen inte kan lära sig läsa med gemener också[2]. Bilderna till memoryt har jag fått från Bornholmsmodellen från det kopieringsmaterial som de erbjuder, så har jag färglagt bilderna för att de skall se lite trevligare ut (Lundberg, 2009). 

På den andra bilden ser ni det andra memoryt, där har jag valt att barnen skall para ihop versaler med gemener. Lilla a med stora A. På så vis blir barnen bekanta med båda och de lär sig hur bokstäverna ser ut. Vilket jag tror leder till att barnen kan lära sig hur ordet skrivs med gemener lättare. 

Sedan är tanken att barnen skall få skapa bokstäver eller ord med leran. Som jag nämnt i tidigare inlägg fick jag inspiration till detta när vi hade en workshop i bild, då vi arbetade med lera[3]. Jag nämnde även att leran kan fungera som en taktil beröring, där manen får uppleva ett lugn när de arbetar med leran eller att de kan komma ner i varv. 

Under mina fältdagar fick jag reda på att de arbetade mycket kring Bornholmsmetoden, det är en modell utformat av Ingvar Lundberg (2009). Modellen fokuserar på den språkliga medvetenheten och att barn som möter språklekar lite varje klarar läs- och skrivinlärningen bättre när de sedan kommer upp till skolan (Lundberg 2009, s.6). 

Tanken är ju att det skall vara roligt att knäcka läs- och skriv koden och jag anser att de kan vara roligare och lättare genom ett memory. När barnen skall hitta rätt ord till rätt bild får de alltså ljuda fram ordet för att se om det stämmer överens med bilden. Då tränar barnet sin fonologiska medvetenhet, som innebär att man blir medveten om språkets ljudmässiga uppbyggnad (Lundberg 2009, s.9). 

Det är inte endast förskoleklass som är nytt för mig, utan även en helt ny läroplan att utgå ifrån. Den här läroplanen heter LGR11 och står för Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. När jag har bläddrat i den nya läroplanen såg jag ett mål som varje lärare skall gå efter, detta målet var:

• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan (LGR11, s.14),

När jag läste detta kunde jag relatera det till mitt memory, där det handlar om att barnen ska ge sig tillit till att de klarar av att para ihop en bild med ett ord, men även att de kan se hur bokstäverna ser ut i de olika formerna som små och stora. Sedan tror jag att barnens vilja till att lära kommer när jag som pedagog gör det hela till en rolig grej, stället för att visa orden rätt upp och ner och säga hur de låter. När det ligger i barnens intresse vill de lära sig mer och i detta fallet hade barnen som intresse att spela spel.

De kursmål som jag berör under min tid på fältdagarna, VFU:n samt när jag utvecklar mitt didaktiska material är: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är
• utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

Referenser:
[1] Lena Lyckeståhl. Föreläsning - Didaktiska aspekter på olika material, Högskolan i Borås, den 28 januari 2015.


[2] Ann-Katrin Svensson. Föreläsning - Metoder & teorier för språkutvecklande arbetssätt, Högskolan i Borås, den 20 januari 20150. 


[3] Mats Andersson. Workshop - Bild 2, Högskolan i Borås, den 19 februari 2015.

• Lundberg, Ingvar. (2009). Bornholmsmodellen vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. Enskede: TPB

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Musik ska byggas utav glädje

Under första workshopen i musik fick jag en hel del nya perspektiv på musik i förskolan. De förskolor som jag har varit på har de mest sjungit sånger och spelat några instrument som gitarr, trumma, maracas och så vidare. Under musik workshopen fick vi pröva på en mängd olika sånger och ramsor som vi kan sjunga tillsammans med barnen. Vi samtalade även om hur man kunde utveckla dessa sånger och aktiviteter.
Det som jag ansåg var väldigt bra med workshopen var att jag fick många tips på vad musik i förskolan är. Ett exempel var att man tar ett stort tygstycke (vi hade ett blått) och låtsades att det var ett hav. Samtidigt som vi rörde på tyget sjöng vi sånger om havet samt lade på en plastbåt som vi även sjöng om.
En annan aktivitet som vi gjorde var att göra olika övningar med sjalar. Vi skulle dansa till musik med dem, para ihop oss två och två för att härma varandras rörelser. Sedan skulle vi röra oss runt i en ring för att sedan följa en persons rörelser. Detta kände jag var väldigt givande, då det blev avslappnat men otroligt roligt. Jag hade garanterat ett leende på läpparna hela tiden.
Det var det som var målet med workshopen, att vi alla skulle ha roligt vilket jag hade.
Vi samtalade även om att musiken är väldigt språkutvecklande för barnen då de ständigt kommer i konstakt med språket.
De kursmål som vi berörde under workshop musik 1 var

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Vi fick tips på hur vi kan planera och genomföra en musiksamling. vilket kan kopplas till dessa mål.

 Lite olika material som vi kan använda i en sångsamling

 Äggmaracas som vi fick spela på

 Det blåa tygstycket som vi använde till hav

Det var verkligen en givande och rolig workshop. Musik är inte mitt favorit ämne, men efter den dagen har jag faktiskt ändrat min åsikt. Musik är inte enbart sånger och instrument, utan det är så mycket mer. Rörelser till musik, olika läten, lekar, ramsor, ja listan kan bli lång. Det viktigaste är ändå att alltid ha kul!