Matteboken

I mitt förra inlägg beskrev jag en bit från en matematiklektion. Jag tänkte fortsätta i samma spår fast nu med en genomgång av två sidor i matteboken.
När barnen ska arbeta i matteboken brukar min handledare ha en genomgång på förmiddagen. Sedan när barnen kommer tillbaka efter lunch arbetar barnen med det som min handledare gick igenom. Den här gången var det två sidor som barnen hade ganska många uppdrag att utföra, så vi bestämde att vi delar in barnen i tre grupper där en pedagog går igenom med varje grupp. Jag fick gå igenom med en grupp, vilket kändes lite pirrigt.
Jag var lite nervös för hur jag skulle lägga upp det hela, men samtidigt var jag rädd att barnen inte skulle förstå när jag förklarade. Sidorna handlade om lägesbestämning och propositioner.

Såhär såg de två sidorna ut som barnen skulle arbeta med.
Exempel: Måla den smala bron grön.
                Måla den breda bron röd.
Detta skulle jag alltså förklara för barnen samtidigt som vi skulle samtala om bilden och se vad barnen hade för tankar om den. Jag var väldigt nervös och pirrig.
Tror ni att jag hade behövt vara rädd och nervös? Nej! Verkligen inte, det gick hur bra som helst och vi hade ett väldigt långt och fint samtal om bilden. Barnen kom med många tankar om vart de skulle vilja befinna sig på bilden, genom att de använde sig av lägesord. Jag bad även barnen att de skulle peka på något som var längre än den korta granen, då fick barnen välja vad de ville på bilden som var längre än den korta granen. Barnen valde olika saker för det fanns mycket som kunde vara längre. Därefter fick barnen ge uppdrag som vi skulle hitta. Ett barn sa att vi skulle hitta något som var kortare än en blomma. Det var roligt att barnen kom med lite kluriga uppdrag och inte endast de uppenbara.
Jag började med att läsa en kort saga som handlade om bilden, det var en saga som redan fanns och som fungerade väldigt bra att inleda hela genomgången med. Sedan samtalade vi som jag skrev ovan och därefter gick jag igenom vad de skulle göra efter lunch. Barnen fick då peka på den smala respektive den breda bron, för att jag ville se att barnen hade förstått.

Ett mål i läroplanen lyder såhär:

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet (LGR11, s.13)

Detta mål kan kopplas till det vi gjorde då barnen kommer att behöva använda lägesord och kunna hantera lägesbestämning i vardagslivet. De ska få kunskap om vad de olika begreppen innebär samt när de används. 

Efter lunchen var det dags för barnen att arbeta i boken och vissa barn behövde hjälp medan andra barn klarade av de två sidorna på egen hand. Det jag märkte var att barnen behövde hjälp med att läsa, lägesbeskrivningen klarade barnet väldigt bra.

För att arbeta vidare med lägesbestämning och propositioner kan man gå ut i skogen och låta barnen ställa sig vid de platser som en pedagog läser upp. Då kan man säga att barnen ska stå bredvid den stora stenen eller att barnen ska stå under det lilla trädet. På så vis tror jag att barnen får ett breda perspektiv om de själva får vara med om det. Då kan de se hur det ser ut när de står framför, bakom eller bredvid et föremål. Jag hade velat pröva detta med barnen, men tyvärr fanns det inte tid till det. Jag får pröva det när jag själva kommer ut som färdig förskollärare, vilket inte är alls långt kvar nu. 

Referenser:

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=25775