Gammal bok

Igår var det sista dagen på min treveckors VFU- period. Jag avslutade den dagen med att göra två roliga aktiviteter med barnen. Jag kommer att berätta om den ena i detta blogginlägg och det andra i nästa inlägg.
Den första aktiviteten handlade om att jag ville visa upp en gammal bok för barnen. Det var inte vilken bok som helst, utan en läsebok från 1914. Boken är alltså 101 år gammal. Jag har fått ärva den boken av min gammelmorfars bror.
Anledningen till att jag ville visa boken var för att barnen håller på att lära sig läsa och att jag kunde koppla den boken som är 101 år gammal till bornholmsmodellen (Lundberg 2009). Som jag tidigare har nämnt går bornholmsmodellen ut på att ljuda samman bokstäverna till ord samt att träna sin fonologiska medvetenhet, vilket innebär att barnen blir medvetna om hur bokstäverna låter(Lundberg 2009, s.6.) Precis detta kunde jag se att den här läseboken från 1914 också fokuserade på. Jag vet inte om det var medvetet eller om det alltid har varit så, men jag tror inte att det hette bornholmsmodellen på den tiden.

 Ovan ser ni tre bilder på boken. Jag hade fotat boken för att jag skulle kunna visa upp den på projektorn så att alla kunde se. Sen så ville jag helst inte skicka runt boken då den är väldigt trasig, men alla barn fick självklart titta på den på riktigt med.
Jag hade turen med att barnen precis hade varit på biblioteket och lånat böcker. När barnen kom tillbaka frågade jag om det var något barn som hade sett eller lånat sen sån här gammal bok. Ingen av barnen hade det och de blev väldigt fascinerade av boken. Jag undrade om det var någon som visste hur gammal boken var och jag fick många gissningar. 100 år, 1000 år, 1000000 år och det var en som trodde att boken var stjärnsiffrig ålder, då menade hon att boken var lika många år som det finns stjärnor.
Sedan samtalade vi om bokens utseende och läste lite från den. Barnen fick också läsa ur den och hitta bokstäver som de kände igen. Vissa bokstäver stod med skrivstil och då talade vi om vad det var för något.

Till sist ville jag att barnen skulle gissa hur mycket boken kostade för 101 år sedan. Där fick jag många olika gissningar; 10 000 kronor, 101 kronor, en miljard! och så vidare. När jag avslöjade hur mycket boken kostade, såg barnen lite undrande ut. Boken kostade nämligen 50 öre. Ingen av barnen visste ju vad det var för ett mynt. Då började jag rita upp en tia på tavlan, därefter en femkrona följt av en enkrona. Så berättade jag att en 50 öring är en halv enkrona. Så delar man på enkronan får man två 50 öringar och att boken kostade en sådan. Jag fick även berätta att det var inte för så väldigt många år sedan som man tog bort 50 öringen. Barnen frågade varför och då förklarade jag att staten bestämde att det myntet hade inget värde längre, det fanns nästan inget som kostade så lite och då var det lika bra att ta bort den. Några barn hade hittat olika mynt hemma och sa att det kanske var en 50 öring. Vi talade länge om mynt och att det finns olika mynt. Det var ett väldigt spännande och givande samtal. Vi fick in lite historia om pengar, det var tack vara den gamla boken som vi kom in på det och förde oss vidare i samtalet.
Tanken var att jag skulle visa boken och tala om innehållet och så vidare. Den sista frågan om hur mycket boken kostade, var mer som en avslutande fråga. Men, barnen tyckte att det blev så intressant att vi fortsatte tala om det. Eriksson (et al. 2004, s.9) beskriver att barn lär sig bäst genom att de själva får vara med och forma aktiviteterna. Detta kunde jag känna igen när jag höll i aktiviteten, att låta barnen bestämma vad som var det roliga och intressant lär de sig bäst. Trots att jag gjorde detta som en kul grej, men samtidigt ville jag att barnen skulle lära sig något. Tanken var att barnen skulle få med sig kunskapen om att en väldigt gammal bok kan ha någorlunda samma innehåll som våra läseböcker har idag. Det tror jag att barnen fick, men den största kunskapen barnen fick med sig var om mynten.




Referenser:

Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet


Lundberg, Ingvar. (2009). Bornholmsmodellen vägen till läsning: språklekar i förskoleklass. Enskede: TPB