Matteboken

I mitt förra inlägg beskrev jag en bit från en matematiklektion. Jag tänkte fortsätta i samma spår fast nu med en genomgång av två sidor i matteboken.
När barnen ska arbeta i matteboken brukar min handledare ha en genomgång på förmiddagen. Sedan när barnen kommer tillbaka efter lunch arbetar barnen med det som min handledare gick igenom. Den här gången var det två sidor som barnen hade ganska många uppdrag att utföra, så vi bestämde att vi delar in barnen i tre grupper där en pedagog går igenom med varje grupp. Jag fick gå igenom med en grupp, vilket kändes lite pirrigt.
Jag var lite nervös för hur jag skulle lägga upp det hela, men samtidigt var jag rädd att barnen inte skulle förstå när jag förklarade. Sidorna handlade om lägesbestämning och propositioner.

Såhär såg de två sidorna ut som barnen skulle arbeta med.
Exempel: Måla den smala bron grön.
                Måla den breda bron röd.
Detta skulle jag alltså förklara för barnen samtidigt som vi skulle samtala om bilden och se vad barnen hade för tankar om den. Jag var väldigt nervös och pirrig.
Tror ni att jag hade behövt vara rädd och nervös? Nej! Verkligen inte, det gick hur bra som helst och vi hade ett väldigt långt och fint samtal om bilden. Barnen kom med många tankar om vart de skulle vilja befinna sig på bilden, genom att de använde sig av lägesord. Jag bad även barnen att de skulle peka på något som var längre än den korta granen, då fick barnen välja vad de ville på bilden som var längre än den korta granen. Barnen valde olika saker för det fanns mycket som kunde vara längre. Därefter fick barnen ge uppdrag som vi skulle hitta. Ett barn sa att vi skulle hitta något som var kortare än en blomma. Det var roligt att barnen kom med lite kluriga uppdrag och inte endast de uppenbara.
Jag började med att läsa en kort saga som handlade om bilden, det var en saga som redan fanns och som fungerade väldigt bra att inleda hela genomgången med. Sedan samtalade vi som jag skrev ovan och därefter gick jag igenom vad de skulle göra efter lunch. Barnen fick då peka på den smala respektive den breda bron, för att jag ville se att barnen hade förstått.

Ett mål i läroplanen lyder såhär:

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet (LGR11, s.13)

Detta mål kan kopplas till det vi gjorde då barnen kommer att behöva använda lägesord och kunna hantera lägesbestämning i vardagslivet. De ska få kunskap om vad de olika begreppen innebär samt när de används. 

Efter lunchen var det dags för barnen att arbeta i boken och vissa barn behövde hjälp medan andra barn klarade av de två sidorna på egen hand. Det jag märkte var att barnen behövde hjälp med att läsa, lägesbeskrivningen klarade barnet väldigt bra.

För att arbeta vidare med lägesbestämning och propositioner kan man gå ut i skogen och låta barnen ställa sig vid de platser som en pedagog läser upp. Då kan man säga att barnen ska stå bredvid den stora stenen eller att barnen ska stå under det lilla trädet. På så vis tror jag att barnen får ett breda perspektiv om de själva får vara med om det. Då kan de se hur det ser ut när de står framför, bakom eller bredvid et föremål. Jag hade velat pröva detta med barnen, men tyvärr fanns det inte tid till det. Jag får pröva det när jag själva kommer ut som färdig förskollärare, vilket inte är alls långt kvar nu. 

Referenser:

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=25775 

Sångsamling

För att väcka barns nyfikenhet till musik och rytmik ska jag beskriva en aktivitet som man kan göra i en barngrupp. Jag fick inspiration till min aktivitet från workshopen i musik som vi hade. Inspirationen var det momentet där vi arbetade med sjalar till musik. 

Aktiviteten som jag har valt går ut på att barnen ska få göra rörelser till musik med hjälp av tunna färgglada sjalar. Här arbetar jag mycket med takten i musiken samt rörelser som barnen känner när de hör en viss musik spelas. Jag börjar med att låta barnen få sitta i en ring med händerna bakom ryggen och blunda. Jag går runt och lägger en sjal var i deras händer och när jag är klar får barnen kolla. Till en början får barnen bekanta sig med sjalarna eftersom det kan vara ett främmande material för vissa. 

Efter en stund sätter jag på musik, jag kommer att spela olika sorters musik med både snabba och långsamma takter. Barnen får röra sig fritt i rummet och försöka röra sig i takt till den musiken som spelas just då.
Holmberg (2012, s.130) menar på att rörelse till musik är en förstärkning av musikens uttryck. Vidare hävdar hon att barnen får röra sig fritt och behöver inte ha någon specifik koreografi, utan det är barnens känslor som får spelas ut. Jag håller helt med och anser att det viktiga är att barnen få pröva på att röra sig till musiken på deras egna vis.
Jag valde att ha med sjalar eftersom det kan ge en trygghet åt barnen. Genom att de får hålla i något konkret samtidigt som de rör sig till musiken, kan kännas bättre än att röra sig runt i rummet utan exempel sjalen.
Det mål jag valde att arbeta utifrån Läroplanen för förskolan är att; barnen skall utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98 rev.10, s.10). Målet handlar om att barnen skall kunna uttrycka sig i rörelser och musik samt att de skall få med sig erfarenheter och tankar kring det.

Exempel på sjalar som kan användas i aktiviteten. 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur     

Museibesök Borås - Del 1

Under onsdagen den 25 februari besökte jag och en vän några olika museum i Borås, bland dessa museum var det bland annat Borås Konstmuseum. Där hade de under våren 2014 öppnat en ny verksamhet för föräldrar och barn, förskolor med mera. Det kallas för barnens kulturrum Knacka på. Verksamheten är baserad på Anna-Clara Tidholms bok Knacka på och är ingen utställning som kommer att försvinna, utan den kommer finns kvar, förhoppningsvis en väldigt lång tid.
Knacka på är alltså en mötesplats där olika kulturaktiviteter sätts på prov av besökarna, det är besökarna som ska ha ett stort inflytande och delaktighet. Här kan man dansa, slunga, pyssla, leka, läsa, skiva och väldigt mycket mer än så.
Boken knacka på handlar om precis som titeln heter, man knackar på olika dörrar för att se vad karaktärerna hittar på bakom varje dörr. Vill man veta mer om utställningen kan man klicka på länken här

Knacka på av Anna-Clara Tidholm - verksamhetens utgångspunkt.

Jag tycker att det var en helt underbar miljö att vistas i, med mängder av olika aktiviteter för besökarna att göra. Det som jag gillade var att de inte hade använt själva karaktärerna i varje rum, utan att det var besökarna som fick spela karaktärerna. Jag kan tycka att det ger mer åt fantasin än att faktiskt ha med alla karaktärer som finns i boken. 

Varje rum hade en dörr som var målad med samma färger som finns i boken. Innehållet i varje rum var igenkännande trots att inga karaktärer fanns med, utan endast en del specifika föremål.  

  

 Den blåa dörren - Inne i den blåa dörren var det som ett pysselrum, där besökarna fritt får använda allt som finns där inne.

När jag gick runt där inne kunde jag verkligen se mig själv tillsammans med en barngrupp och bara vältra oss i alla roliga saker som man kunde göra. Det var en perfekt plats med en helt underbar miljö för alla åldrar. Det bästa var nog att barnen fick röra vid allt de såg. Med det menar jag och de som arbetade där att barnen fick läsa böckerna med händerna. Skulle en bok gå sönder gjorde det inte så mycket, för barnen skulle upptäcka och utforska allt där inne.
Jag reflekterade även över att det fanns både lugna rum, men även rum som det fick vara mycket ljus i. Det är väldigt bra för de barn som faktiskt behöver en lugn stund, men även för de barn som bara måste få uttrycka sig i en högre ton än vad som de brukar ha.

Den gröna dörren - Här var det en stor matta där man kunde plocka fram olika material som man ville använda. Det kunde vara instrument, klossar, ärtpåsar,  filtar och mycket mer. På mattan fick ingen ha skor på sig, därav skogränsen. 

Den gula dörren - Detta var böckerna rum, här inne fick man läsa och utforska alla böcker som stod där på hyllorna. Den lilla trappan var mycket populär bland barnen då den användes till en rad olika aktiviteter. 

En annan aspekt som vi fick reda på var att de som arbetade där hade såklart en tanke med vad och hur allt skulle användas. Men när besökarna gjorde något helt annat med materialet ansågs det endast som en stor tillgång till kunskap. Trappan till exempel i den gula dörren var en tanka där barnen kunde sitta och läsa. Men lite äldre barn använde den som en scen där de uppträde. De små barnen använde den som en övning för att kunna gå i trappor. Detta gillade jag då barnen och även vuxna får ta en del i hur det formas och att man faktiskt får göra det som glädjer en själv. 

  Den röda dörren - Detta var ett kök där besökarna kan fika eller äta lunch. 

Den vita dörren - Även toaletterna hade sin plats i Knacka på. Den vita dörren var toaletterna, där de hade skrivit upp ramsor som man kan läsa och berätta högt för varandra. 

Allt handlade verkligen om att få ner verksamheten till barnens nivå och låta dem undersöka på deras speciella vis. Nu i efterhand när jag tänker tillbaka på besöket och har läroplanen för förskolan framför mig, kunde jag se att barnen berör några av de mål som finns med i läroplanen. Målen handlar bland annat om att barnen skall utveckla ett intresse och sin skapande förmåga för bilder, text, lek, rörelse sång och musik, dans och drama. Barnen skall även kunna uttrycka sig och kunna samtala och tolka utifrån dessa begrepp (Lpfö 98 rev. 2010, s.10).

Jag vet inte om de har haft läroplanen som en av utgångspunkterna när de började skapa verksamheten, eller om det bara fall in som en naturlig del. Hur som helst är jag glad att den fanns med och att samtidigt som det är oerhört kul för barnen så är det en väldigt lärorik plats för dem. 

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442