Utvärdering av mitt didaktiska material

Efter VFU- perioden var slut skulle jag ut på två fältdagar, där jag skulle utvärdera mitt didaktiska material. Först tänker jag beskriva lite hur jag har använt mitt material tillsamman med barnen.

Nästan varje eftermiddag har förskoleklassen något som kallas för språklek. Det är under språkleken som bornholmsmodellen (Lundberg 2009) är i fokus och de gör olika språklekar för att utveckla barnens språkliga medvetenhet. Gruppen är indelade i två mindre grupper, den ena gruppen är det barn som har kommit lite längre i läs- och skriv utvecklingen och i den andra gruppen är det barn som inte har kommit så långt, men är på god väg. Jag ville att det skulle bli naturligt för barnen och valde att introducera memoryt under språkleken. Jag började i en av grupperna med alfabetsmemoryt. I den ena gruppen var detta en väldigt lätt uppgift och det tog inte lång tid innan barnen hade spelat färdigt. Medan i den andra gruppen tog det lite längre tid att få ihop paren och veta vilken bokstav som var vilken, det var intressant att se hur olika barnen var. I den gruppen som det tog lite längre tid för, märkte jag att barnen lärde sig mycket och de ville spela spelet under andra språklekar. Nästa gång det var språklek gick jag in i den andra gruppen för att spela ord- och bild memoryt. Här märkte jag att det var lite svårare än alfabetsmemoryt, men det gick väldigt bra. Barnen ljudade samman bokstäverna till ord. Ibland gissade barnen vilket ord det kunde vara, men vid andra tillfällen ljuda barnen bokstäverna flera gånger tills de fick kläm på vilket ord det kunde vara. Vissa ord hade fler ljud i medan andra ord hade färre ljud i. Jag anpassade därför spelkorten efter barnen. Vid vissa tillfällen hade jag alla spelkort, men ibland fick jag plocka ut de kort med en, två eller tre ljud i.

Barnen uppskattade memoryt väldigt mycket och de gillade att det var lite kluriga ord, men vissa ord var lite lättare. 

Ovan ser ni när vi spelade memoryt. Barnen fick upp en bild av en kanin, men ordet blev säng. 

Vid andra tillfällen kunde det bli att barnen fick upp två ord. Först blev barnen lite förvånade, ett barn sa till och med att det blev fel för att det kom upp två ord och inte en bild och ett ord. Då fick jag förklara för barnen att det kunde bli så eftersom vi hade ett memory med både ord och bilder. Då sa barnet att det kan bli två bilder med, vilket gjorde att jag fick en bekräftelse att hon förstod vad jag hade förklarat. Här blev orden bok och gris.

Och här ser vi att ett barn fick ett par! Ordet bok och bilden av en bok. 

Såhär gick det alltså till när jag använde mitt material med barnen, vi satt under språklekarna och spelade. Jag var lite rädd att barnen skulle tröttna på att spela, men det gjorde de faktiskt inte. De var närvarande och gillade att sätta ihop bokstäverna till ord. Ett barn sa till mig att det är så spännande att se vilket ord det står och om det passar till bilden. Det var jätteskönt att höra, då det betyder att barnen lärs sig något av mitt material vilket var målet med materialet. 

Under min sista dag på fältdagen tog jag med tre pojkar till ett rum för att spela alfabetsmemoryt en sista gång. Dessa tre pojkar var i den gruppen som inte hade fått kläm på hela alfabetet än och som inte riktigt kunde höra alla språkljuden i orden. Jag ville se om dessa pojkar hade utvecklats något och se om de kunde se vilken gemen som hörde till en versal. 

Det gick väldigt bra. Pojkarna hade utvecklat sin språkliga medvetenhet stort, det märkte jag genom att barnen inte behövde ha en bokstavsrad där versalerna stod bredvid gemenerna, utan de kunde skilja på bokstäverna genom att tänka och se själva. 

Ena pojken kom med idén att för varje bokstav vi fick upp skulle vi försöka komma på ett ord. Alla tyckte att det var en jättebra idé och det fungerade bra. Det var inte alltid barnen kom på ett ord, men på nästan alla bokstäverna kunde vi hjälpas åt att komma på ett ord. Vid vissa bokstäver kom barnen på flera ord. Där var ytligare ett tecken på att barnen hade kommit vidare i sin språkliga medvetenhet. När jag sedan samtalade med min handledare berättade hon för mig att hon hade märkt att alla barn hade utvecklats i språket med hjälp av mitt material. Det var väldigt roligt att höra och framförallt var det roligt att jag själv kunde se det.

Ett mål i läroplanen som jag anser passar till just detta memoryt är: barnen kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt (LGR 11 s.13). Barnen kommer med hjälp av bokstävernas betydelse att utveckla ett rikt och nyanserat talspråk. 

Det har varit kul att få arbeta med mitt material tillsammans med barnen och att det har hjälpt barnen mycket. Jag är glad att jag gjorde två memory och använde lera för att barnen skulle få ett lustfyllt lärosätt. 





Referenser:

Lundberg, Ingvar. (2009). Bornholmsmodellen vägen till läsning: språklekar i förskoleklass. Enskede: TPB

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=25775