Navet - Science Center

Navet är en plats för barn och vuxna att upptäcka och utforska det vanliga ur ett ovanligt perspektiv. Med det menas att man får uppleva och skapa nya kunskaper inom matematik, teknik, hållbar utveckling samt naturvetenskap. Navet erbjuder besökarna att få pröva på en mängd olika experiment, exempel hur det ser ut inuti en diskmaskin när den är igång, hur kroppens alla delar fungerar. De erbjuder även att få pröva på något som vi fick göra när vi var där med klassen, nämligen vad händer om jag blandar i citronsyra i fisläsk, eller om jag häller i lite bikarbonat i fisläsken? Nu undrar säkert ni vad jag pratar om, fisläsk vad kan det vara? Jo, det skall berätta för er. Fisläsk är avkok på rödkål, kvar blir en vätska som är mörkröd och en stank som inte borde finnas på den här planeten...men visst låter det kul? Den här idén kommer från en bok som handlar om en drake vid namn Berta. Berta tar med barnen på spännande resor samtidigt som det finns mängder med roliga experiment inom området kemi.

Ovan ser ni tre bilder från dagen då vi var och besökte navet. Jag tänker beskriva varje bild lite kortfattat. Bild ett visar Navets senaste bok som är helt ny, den heter Tunda och Triton. Tunda och Triton tar med barn upp till cirka 10 års ålder på en spännande resa fyllt med bus och fysik. Berta handlade om kemi och nu har de skapat en bok om fysik. Här är det också sagor blandat med experiment, vissa är lite lättare medan andra kan vara lite kluriga. Detta gör så att den passar förskolebarn upp till barn i skolåldern.
Vi fick pröva på några av de experiment som boken hade, vilket för oss vidare till bild två. Först lästes en saga upp och sedan fördes det vidare till experimenten. Det var tre olika uppdrag; tillverka en blirp (en slags snurra), skapa en fallskärm och till sist skulle vi bygga ett flygplan som gick att skjuta iväg. Tanken var att vi skulle vidareutveckla uppdragen, precis som barnen skall göra. Vilket jag tycker är väldigt bra. På så vis får utmanar man barnen i deras tänkande och hittar på andra sätt att lösa uppdragen. Bild tre visar hur vi blandade fisläsken med citronsyra och att det uppstod bubblor.

Vill ni veta mer om Berta, Tunda och Triton eller lite allmänt om Navet, kan ni besöka deras hemsida på länken nedan:
http://www.navet.com/


När barnen besöker navet berör de dessa delar i läroplanen:
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Lpfö 98 rev. 10 s.10).

Barnen får inte endast en berikad kunskap i de områden som jag beskrev längre upp, utan barnen tränar språket hela tiden. Materialet på navet är till för att barnen skall förklara, ge uttryck för något, kommunicera, använda ord och begrepp. Allt detta får barnen med sig för att deras språk skall utvecklas.




Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Matematik i förskolan

Något som vi har samtalat mycket om genom utbildningens gång är matematik i förskolan. Vi har talat om att väcka barns nyfikenhet, matematik ska vara roligt och lustfyllt samt att baren ska inte känna någon press i att få fram resultat. Utan att själva processen fram till det eventuella svaret är det viktiga. Läroplanen för förskolan har fyra mål som gäller just matematiken och det är dessa mål som man utgår ifrån när aktiviteter ska planeras eller när vi fångar ett ögonblick som är matematiskt.
Vi har haft seminarium, workshop och föreläsningar om hur man kan använda matematik i förskolan. Från början tänkte jag att hur kan barn använda sig av matematik, det är varken kul eller enkelt. Men som tur var ändrade jag mitt tänkande redan efter första föreläsningen om matematik. Där beskrev lärare att matematik handlar inte om att räkna plus och minus, utan här kan det vara nästan precis vad som helst. När vi hade vår senaste föreläsning/workshop med Carina Mattsson [1] talade hon om att barnen möter matematik dagligen i de allra flesta aktiviteter. Några av dem kan vara pärla mönster, para ihop klossar både färg vis och mönster vis. När barnen skall knäppa sin jacka med tryckknappar använder de faktisk en princip som heter Ett till ett- principen. Det innebär att barnen parar ihop ett föremål från den ena mängden med ett föremål från den andra mängden (Sterner & Johansson 2006, s.72). Det är något som jag inte tänkte på alls från början, men nu när jag har fått mer kunskap om matematik i förskolan kan jag hitta flera vardagliga aktiviteter med matematik.

Bilden ovan visar en aktivitet som man kan göra tillsammans med barnen som också har med matematik att göra, nämligen att rösta. Man kan låta barnen få rösta på vilken plats de vill gå till på utflykten. Det går enkelt att skapa ett stapeldiagram genom att låta barnen lägga i bollar i plaströr, en boll är en röst. Genom att rita exempel tre olika bilder på tre olika platser och lägga dem framför plaströren vet barnen vilken plats de skall rösta på. Sedan räknar man bollarna för att se vilken plats det blev. Varje plats har en färg vilket gör det lättare att se. Detta var en aktivitet som Carina Mattsson [2] brukade använda ofta med sina barn när barnen skulle vara delaktiga i aktiviteterna.

Nedan är de mål som läroplanen för förskolan beskriver om matematik:

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
•  utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, (Lpfö 98 rev.10, s.10) 

I mitt tidigare inlägg beskrev jag att jag kunde koppla utställningen om Jordlinar på Världskulturmuseet. Där fanns det mängder med mönster, färger och former som man kan ta till vara på för att väcka barns nyfikenhet till matematiken.



Referenser: 

Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborg universitet

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

[1] Carina Mattsson. Föreläsning - Matematik, Högskolan i Borås, den 23 mars 2015.

Sångsamling

För att väcka barns nyfikenhet till musik och rytmik ska jag beskriva en aktivitet som man kan göra i en barngrupp. Jag fick inspiration till min aktivitet från workshopen i musik som vi hade. Inspirationen var det momentet där vi arbetade med sjalar till musik. 

Aktiviteten som jag har valt går ut på att barnen ska få göra rörelser till musik med hjälp av tunna färgglada sjalar. Här arbetar jag mycket med takten i musiken samt rörelser som barnen känner när de hör en viss musik spelas. Jag börjar med att låta barnen få sitta i en ring med händerna bakom ryggen och blunda. Jag går runt och lägger en sjal var i deras händer och när jag är klar får barnen kolla. Till en början får barnen bekanta sig med sjalarna eftersom det kan vara ett främmande material för vissa. 

Efter en stund sätter jag på musik, jag kommer att spela olika sorters musik med både snabba och långsamma takter. Barnen får röra sig fritt i rummet och försöka röra sig i takt till den musiken som spelas just då.
Holmberg (2012, s.130) menar på att rörelse till musik är en förstärkning av musikens uttryck. Vidare hävdar hon att barnen får röra sig fritt och behöver inte ha någon specifik koreografi, utan det är barnens känslor som får spelas ut. Jag håller helt med och anser att det viktiga är att barnen få pröva på att röra sig till musiken på deras egna vis.
Jag valde att ha med sjalar eftersom det kan ge en trygghet åt barnen. Genom att de får hålla i något konkret samtidigt som de rör sig till musiken, kan kännas bättre än att röra sig runt i rummet utan exempel sjalen.
Det mål jag valde att arbeta utifrån Läroplanen för förskolan är att; barnen skall utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98 rev.10, s.10). Målet handlar om att barnen skall kunna uttrycka sig i rörelser och musik samt att de skall få med sig erfarenheter och tankar kring det.

Exempel på sjalar som kan användas i aktiviteten. 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur     

Museibesök Borås - Del 1

Under onsdagen den 25 februari besökte jag och en vän några olika museum i Borås, bland dessa museum var det bland annat Borås Konstmuseum. Där hade de under våren 2014 öppnat en ny verksamhet för föräldrar och barn, förskolor med mera. Det kallas för barnens kulturrum Knacka på. Verksamheten är baserad på Anna-Clara Tidholms bok Knacka på och är ingen utställning som kommer att försvinna, utan den kommer finns kvar, förhoppningsvis en väldigt lång tid.
Knacka på är alltså en mötesplats där olika kulturaktiviteter sätts på prov av besökarna, det är besökarna som ska ha ett stort inflytande och delaktighet. Här kan man dansa, slunga, pyssla, leka, läsa, skiva och väldigt mycket mer än så.
Boken knacka på handlar om precis som titeln heter, man knackar på olika dörrar för att se vad karaktärerna hittar på bakom varje dörr. Vill man veta mer om utställningen kan man klicka på länken här

Knacka på av Anna-Clara Tidholm - verksamhetens utgångspunkt.

Jag tycker att det var en helt underbar miljö att vistas i, med mängder av olika aktiviteter för besökarna att göra. Det som jag gillade var att de inte hade använt själva karaktärerna i varje rum, utan att det var besökarna som fick spela karaktärerna. Jag kan tycka att det ger mer åt fantasin än att faktiskt ha med alla karaktärer som finns i boken. 

Varje rum hade en dörr som var målad med samma färger som finns i boken. Innehållet i varje rum var igenkännande trots att inga karaktärer fanns med, utan endast en del specifika föremål.  

  

 Den blåa dörren - Inne i den blåa dörren var det som ett pysselrum, där besökarna fritt får använda allt som finns där inne.

När jag gick runt där inne kunde jag verkligen se mig själv tillsammans med en barngrupp och bara vältra oss i alla roliga saker som man kunde göra. Det var en perfekt plats med en helt underbar miljö för alla åldrar. Det bästa var nog att barnen fick röra vid allt de såg. Med det menar jag och de som arbetade där att barnen fick läsa böckerna med händerna. Skulle en bok gå sönder gjorde det inte så mycket, för barnen skulle upptäcka och utforska allt där inne.
Jag reflekterade även över att det fanns både lugna rum, men även rum som det fick vara mycket ljus i. Det är väldigt bra för de barn som faktiskt behöver en lugn stund, men även för de barn som bara måste få uttrycka sig i en högre ton än vad som de brukar ha.

Den gröna dörren - Här var det en stor matta där man kunde plocka fram olika material som man ville använda. Det kunde vara instrument, klossar, ärtpåsar,  filtar och mycket mer. På mattan fick ingen ha skor på sig, därav skogränsen. 

Den gula dörren - Detta var böckerna rum, här inne fick man läsa och utforska alla böcker som stod där på hyllorna. Den lilla trappan var mycket populär bland barnen då den användes till en rad olika aktiviteter. 

En annan aspekt som vi fick reda på var att de som arbetade där hade såklart en tanke med vad och hur allt skulle användas. Men när besökarna gjorde något helt annat med materialet ansågs det endast som en stor tillgång till kunskap. Trappan till exempel i den gula dörren var en tanka där barnen kunde sitta och läsa. Men lite äldre barn använde den som en scen där de uppträde. De små barnen använde den som en övning för att kunna gå i trappor. Detta gillade jag då barnen och även vuxna får ta en del i hur det formas och att man faktiskt får göra det som glädjer en själv. 

  Den röda dörren - Detta var ett kök där besökarna kan fika eller äta lunch. 

Den vita dörren - Även toaletterna hade sin plats i Knacka på. Den vita dörren var toaletterna, där de hade skrivit upp ramsor som man kan läsa och berätta högt för varandra. 

Allt handlade verkligen om att få ner verksamheten till barnens nivå och låta dem undersöka på deras speciella vis. Nu i efterhand när jag tänker tillbaka på besöket och har läroplanen för förskolan framför mig, kunde jag se att barnen berör några av de mål som finns med i läroplanen. Målen handlar bland annat om att barnen skall utveckla ett intresse och sin skapande förmåga för bilder, text, lek, rörelse sång och musik, dans och drama. Barnen skall även kunna uttrycka sig och kunna samtala och tolka utifrån dessa begrepp (Lpfö 98 rev. 2010, s.10).

Jag vet inte om de har haft läroplanen som en av utgångspunkterna när de började skapa verksamheten, eller om det bara fall in som en naturlig del. Hur som helst är jag glad att den fanns med och att samtidigt som det är oerhört kul för barnen så är det en väldigt lärorik plats för dem. 

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442